Positiv psykologi har beskrivits som det vetenskapliga studiet av vad som gör livet mest värt att leva och är en relativt ung inriktning inom psykologi-forskningen. Den växte fram som en motreaktion på den traditionella psykologins fokus på patologi och sjukdom och positiva psykologins fokus ligger istället på att förstå, mäta och stärka de faktorer som får individer och samhällen att må bra och nå sin fulla potential.
Positiv Psykologi erbjuder ingen quick fix och handlar inte om ett påklistrat positivt tänkande eller erbjudande om konstant lycka. Forskningen vill istället skapa kunskap om hur vi kan stärka och bygga resurser trots utmaningar och svårigheter.
Den kan t.ex. handla om hur man kan stärka välbefinnande och motivation genom att upptäcka, använda och utveckla personliga styrkor, att hitta strategier för att uppmärksamma och ta vara på positiva känslor, att främja positiva relationer eller hur värderingar och en känsla av mening påverkar drivkraft, engagemang och uthållighet.
Positiv psykologi har en ambition att vara praktisk och idag används kunskapen från forskningen i många olika områden på både individ, organisations och samhällsnivå.
Den positiva psykologins fokus ligger på att förstå, testa, upptäcka och stärka de faktorer som får individer och samhällen att må bra och nå sin fulla potential.
Resiliens är en form av motståndskraft och handlar om vår förmåga att återhämta oss och hantera påfrestningar och motgångar men också om vår förmåga att kunna anpassa oss till olika miljöer och sammanhang.
Länge såg man resiliens som ett personlighetsdrag men idag vet vi att resiliens är en förmåga som kan tränas upp. Det kan vi göra genom att medvetet stärka och utveckla så kallade friskfaktorer.
Friskfaktorer som ökar vår resiliens kan till exempel vara att lära sig kunna bryta negativa tankemönster, att upptäcka tankefällor och i stället vara mer konstruktiv och problemlösande när vi stöter på svårigheter. Att förstå och kunna använda sina autentiska styrkor samt att utveckla sin sociala kompetens är andra byggstenar som främjar resiliens.
En skola kan använda sig av både så kallade explicita och implicita metoder för att stötta välmående i en skolkontext. Explicita metoder är metoder där verktyg och strategier från positiv psykologi lärs ut genom specifika kursupplägg/ program medan implicita metoder i stället innebär att förståelsen för forskningen bakom positiv psykologi får påverka och genomsyra ordinarie undervisning och hela skolkulturen.
Båda metoderna har sina för- och nackdelar men forskning visar att just kombinationen av de två, en ”whole school approach” är mest effektiv för att skapa en långsiktig förändring av välbefinnande och resiliens.
Den första skolan i världen som anammade en Whole School approach är Geelong Grammar School i Australien. Skolans process har dokumenterats väl och flera vetenskapliga studier har publicerats som visar effekterna på välbefinnande som en följd av skolans fokus på mental hälsa.
Positiv pedagogik definieras som tillämpad positiv psykologi i skolan och syftar till att ge barn och ungdomar verktyg för att förstå och påverka sitt eget välmående och att stärka och bygga resurser, trots utmaningar och svårigheter.
Forskningsområdet har successivt utvecklats under de senaste 15 åren och skolor i ett stort antal länder, såsom England, Australien, USA, Chile, Hongkong, Israel och Finland, tillämpar idag positiv pedagogik.
Forskningsområdet har bidragit till ett skifte i arbetet med elevhälsa från att använda reaktiva metoder där elever med svårigheter erbjuds extra stöd till att vara mer proaktiv och bygga välmående för alla elever.
De senaste åren har även vårt grannland Finland, genom den Finska Folkhälsan och Helsingfors Universitet, forskat på effekterna av att utbilda elever i positiv psykologi i skolan med goda resultat.
Läs gärna om forskningsprojektet Styrka Glädje och Medkänsla här.
Läs mer om forskningsprojektet Studera Starkt här.
I ett av forskningsprojekten deltog en svensk gymnasieskola, Rytmus i Stockholm, där alla elever i åk 1 under läsåret 2021/2022 utbildades i positiv psykologi. Monica Starck, grundare till My Strong Mind, initierade och ledde detta projekt i samarbete med Rytmus ledningsgrupp och forskarna bakom Studera Starkt.
Samarbetet föll mycket väl ut och idag samarbetar My Strong Mind med ovan nämnda forskare för att ge fler svenska skolor verktyg för välbefinnande.
PERMA-Modellen är utvecklad av en av den positiva psykologins förgrundsgestalter, den amerikanska professorn Martin Seligman. Modellen beskriver fem byggstenar i välbefinnande som alla behövs för att vi ska må och fungera bra.
De kan alla definieras, mätas och utvecklas oberoende av varandra men de ger tillsammans de bästa förutsättningarna för blomstrande individer, organisationer och samhällen. PERMA är en akronym för orden Positiva känslor, Engagemang, Relationer, Mening och “arbete väl utfört”.
Positiva känslor påverkar hur vi interagerar med vår omvärld och för med sig många goda saker. Positiva känslor gör oss tex mer kreativa och öppna för lärande och nya intryck. De ökar våran psykologiska motståndskraft och ger oss bättre förutsättningar till återhämtning, både fysiskt och psykiskt. Men hur kan vi öka våra positiva känslor i vardagen?
Engagemang
Att uppleva engagemang är ett belönande tillstånd som ger energi, bygger självkänsla och hjälper oss att vara fokuserade och närvarande. Vårt mest engagerade tillstånd kallad flow. Flow är så njutbart och belönade att vi helt absorberas av aktiviteten vi upptar oss med och ofta glömmer bort tid och rum. Flow kan vara svårfångat, men vi kan öka förutsättningarna för att hitta flow.
Relationer
Sociala relationer är stor källa till glädje och livsnödvändigt för vårt välbefinnande och vår resiliens. Men relationer kan också vara komplicerade och dränerande. Vad finns det för strategier som ökar förutsättningar för att vi ska mötas, se och förstå varann? Hur kan vi hantera konflikter utan att en relation påverkas negativt.
Mening
Att uppleva sitt arbete eller sin skolgång som viktig och meningsfull påverkar motivation och engagemang och får oss att klara av svårare utmaningar. Hur kan en skola eller organisation skapa en känsla av meningsfullhet i vardagen?
Arbete väl utfört
Vi har alla ett behov av att känna oss kompetenta, att nå våra mål och att lyckas med det vi företar oss. Men hur rustar vi oss för att hantera krav och prestationsångest och hur lär vi oss att se misslyckande som del av resan, som vi kan lära oss och utvecklas av..
